Showing posts with label World Zomi Congress. Show all posts
Showing posts with label World Zomi Congress. Show all posts

Friday, November 13, 2015

Zogam Khuata Teacher te Annsing Vai

Zomi children for firewood

Zogam ah hun sawt pek adiakin 1988 zawh khasum kikham nawnloh hun a kipanin, khuata school teacher semte, khua mipi in pangpih zawhzah a pang pih ciat i hihi.

Tua lak annsing ding bang khuami te'n kipuakden ahihi.

Nunglamin khualamte pawl khat in teacher te zong khasum khangkhang ta ahihmanin, annsing puak pen khasum khangkhang zawh, mipi a tam zaw te'n kikhawl nuam ta hi ci in hon khat in hong kumkum uh ahihi.

Tuma kum1-2 lai khawng hi a, USDP galkap kumpi hun ahihlai tawh, khasum akhang hangin summan kiam (inflation) a vanman khang veve ahihmanin phatuam kei kha leh ci in ki tamkuppih meel lo hi.

Tuhun ciang bel khasum a khankhan banah mipi teel leh mipi a ding sem ding party te hong kah ta ahihmanin, khuata a teacher te sing ding pen khua mipi in a kipuakpuak pen zong khawl ta ding in mipi i hanthawn hi.

Singlei man ding khasum a kicing kei leh zong Zomi Teachers Union khawng phuan a kumpi thak ah panla zaw ding in Zogam a teacher te tungah i thuum hi.

Singpuate tangin.

Wednesday, November 11, 2015

Second Panglong

History repeats itself ci in tangthu khangthu pen a kipeipei hi lel ci in mipil te'n gen uh hi.
Tuni i dinmun pen 1947 kum dinmun tawh kibang ahihi.

Galpi 2na hong bei ciangin British khut nuai a Kawlgam hluttawno khat ahi Governor's Council kiteelna ah Aung San makaih AFPFL in tukum kiteelna banga zo thal gawp hi.

Tuaciangin British governor in Aung San pen British Burma vaihawm dingin makaih sak hi.
Tua ciangin Aung San in independence ngen a, tua gam thak ah kihel dingin, mualmite hong zol ahihi.

Tua huhau in 1947 kumin Panglong Khawmpi hong piang ahihi.

Tu'n zong 2016 kum March kha ciangin Aung San tanu makaih NLD pen Than Shwe in 2008 Constitution nuai ah govt. form sak ding hi.

Tua govt. thak in Panglong conference 2na or Aung San Suu Kyi cih daan leh " Millenium Panglong Conference" hong sam ding ahihi.

Tua Panglong Conference ah:

Than Shwe leh M-army-----British Governor leh Army 
ASSK leh NLD-----------------Aung San leh AFPFL
Chin State NLD-----------------Ukpi 3 te 
ZCD------------------------------KSVP/CNU-CNO

Second Panglong ( Mualgamte cih daan), Millenium Panglong ( NLd te cih daan), Naypyidaw Conference ( M-Army te cih daan) hong om ding hi.

2017 kum a om zawh leh kum 70 ciang om kik zo pan ding cihna hi.

Patate kiangah leiba phul hun ding tua daan hi.

Tuesday, November 3, 2015

Zogam Standard

Zogam a tenglai Zomi te kum khat sumlut tuat dih ni.


  • Chin State Kum khat Budget $ 130 million khawng hi.
  • Sumbawl paibawlte sum lut--$    10 million cipong leng.
  • Gamdangte khak---------------$    10 million cipong leng.


Kum khat Chin state GDP pen $ 150 million khawng ahihi.

Milip 500,000 khawngin tuat leng Per Capita Income kum khat $ 300 khawng ahihi.

Leitungbup UNO in Poverty Line kici mizawng ciaptehna ah, ni khat $ 1 nuaisiah sumlutte pen mizawng bek hilo in mi-ngau ( Below Poverty Line) ci in ciamteh ahihi.

Kum khat in ni 365 om a, Chin state per capita income pen 300 kiim bek pha ahihmanin Chin state a Zomite pen MI_NGAU i hihi.

Chin state i gen thu hi a, Zomite tengna state pualam zong huam leh dik lel ding ahihi.

Tua pen leitungin hong theihpih ahihman a UN, UNDP, UNICEF, INGO leh NGO tuamtuam in hong huh uh ahihi. Japan Shwepan huhna tuamtuam akicite zong tuahang vive ahihi.

Kuamah tungah lungdam kullo a, limtak a kizang hiam? ci avil ding pen i nasep ahihi.
Mipi te'n thu paipi thei ni.

Chin State Assembly Palai Khah Daan Diklo

Chin State Assembly ( Chin Pyine Hluttaw) palai pai daan zong diklo ahihi. Tu a kizang pen 2008 kum a Kawlgalkap te'n a mot gelh uh ahihi.

Milip phazah kibanglo township teng pen palai 2 ta neisuk sak ziau uh hi.

Population milip tam te'n palai tam aneih ding uh hi a, population tawm te'n tawm a neih ding uh ahihi.

Tu a kivaipuak daan pen Bicameral kici innpi dawl 2 omna state te a  upper house daan ahihi.
Democracy taktak hi leh township palai banah, milip palai lower house a om ding ahihi.

Gamdang tampi i state te parliament ah zong dawl tung leh dawl nuai om ahihi.

Dawl tungnung pen township palai kikim ciat tawh bawl ding hi a, dawl nuainung pen milip phazah tawh bawl ding ahihi.

State assembly palai kikhah daan a dikloh banah, galkap palai 6 zong diklo takin koih lai uh ahihi.

Mi tawm mahmahna Kanpalet, Thatlang leh mi 80000 val omna Tedim palai neih zah kikim dih zen hi.

Chin State Assembly

Wednesday, October 28, 2015

Kisam Den

Zogam ngahma hi taleh, ngah khit hitaleh, Democracy leh Federal ngahma hitaleh, ngah khit hitaleh, ikisap denden pen sumbawlna ahihi. Azai zaw in gen leng Economics, Trade, Business, Industry, Technology cih kuam teng tu a kipat i suaal det kul khol ta ahihi. Tua thu ah zong a hun leh tuiluang i mat semsem kei leh, mite'n anusiat sa silbawlna khawng en bul pat saan kei cih zong om thei ahihi. Tua banah nam dang gamdang te'n a deihloh uh ahih kei leh lauhuai asak uh silbawlna khawng kitang kha thei hi. Gentehna in Valvum meihol set bang mi 10 in nasep a ngahlawh uh hangin, i singkung teng khulmang sawm hi lel uh ahihi. Tuamah bang a Guullu Project zong anuam huai abat hangin i neihsun hong kinektum leh deksi dawn sawm hi lel ahihi. Tulai pawl khat in NGO leh Biaknalam buaipih uh a, tua zong ngaihsut huai pi khat om hi. NGO leh Biaknalam te bawl a gam khangto muh ding om nailo hi. Amau bel khangto uh hi. Minam khangto leh gam khangto i ut leh leitunga lawhcing sa te lampi i zuih kul ding ahihi. Minam tam hilo ihihmanin i minam bup in nitha leh khasum thalawh nasep sem mawk leng, i minam or gam GDP pen hong khang thei lo ding ahihi. Atam theithei in sum i bawl a leh bek i GDP hong sang dinga, i tup i ngimte muibun tak a, kisem zo pan ding ahihi. Khuahun leh leitung pen kikhel zatzat a, Zomi sunga kum 20 tungsiah te thugen leh thuhilhna zong upluat ding leh mailam a kizang thei ding tamlua khollo hi. Kan cian ciatciat a thugen tawm mahmah sa ing. Tua ahihmanin khuahun leh khang tuiluang nawhsa tak a kan ding kisam i hihi.

Monday, October 26, 2015

Zogam Government

Global Warming hangin khuahun pen mailam ah tu a sangin hong sia zaw ding ahihi.
Tua huhau in:
▬ Tuuk ciangin tuikhang, huihpi, guahsia tam ding hi.
▬ Phalbi ciangin angeina sang vot zaw, votlo cih peuh om ta ding hi.
▬ Khuakhal ciangin lumlua, tuikang, meikang hong tam ding hi.
Tuabanga khuahun diklo hangin:
▬Annkung khaigahte hoihlo dingin kial om den ding.
▬Natna tuamtuam tam ding.
▬Kikawmna lampi sia mun mahmah ding.
▬Annsing, innsing, meitha leh energy source tuamtuam sia leh poi ding.
▬Nuntak hamsat manin siamsinna ginalo ding.
▬etc
Tua ahihmanin Zopgam vaihawm ding pen migina mahmah dingte bek kisam ahihi.
Vaipuakla nuam ( Responsible Government) kisam mahmah ding i hihi.




Thursday, October 22, 2015

Jade: Myanmar’s “Big State Secret”

Than Shwe te innkuan in Kachin suang-eng teng a gukdaan daan uh a neng atawngin Global Witness te'n Jade: Myanmar’s “Big State Secret” cih min tawh asawtloin leitungbup mai ah pholhkhia zihziah ta ding ci hi.

Kachin State Hpakant suang-eng khuukte kua te'n to, kua tengin deeksi dawn cih a neng tawng a kihel ding ci hi.

Tua sungthu pholhkhiatna ah apuatham ah mi tuamtuam a kipaulaplap hangin, atak ah Than Shwe te innkuan teng a hi ci in kipholhkhia hi.

Than Shwe te innkuan in:
  1. Kyaing International leh Myanmar Naing Group min tawh suang-eng to uh hi.
  2. Tua suang-eng piangte pen Richest Gems cih mintawh bawl uh hi.
  3. Suang-eng sumlut pen tuat hamsa napi Myanmar Gems Department leh China Customte siksanin a ki-et ciangin, kum khat USD.12-31 billion kikal hi ding ci in Global Witness in tuat hi.
  4. Kachin suang-eng man pen Myanmar gambup GDP i 48% tawh kikim ci hi.
  5. Cidamnalam sum zat zah sangin azah 46 in tamzaw hi.
  6. 2014 kumin Myanmar official account ah $ 374 million bek lut a adangteng Than Shwe te innkuan leh akaih zatam teng i ipsungah lut hi.
Than Shwe tawh nekhawm valhkhawm lak ah mi theih deuh teng:
  1. Northern Command Commander lui USDP minister Ohn Myint.
  2. USDP General Secretary lui Maung Maung Thein.
  3. Social Welfare Deputy Minister Brigadier Phone Swe.
  4. Ministry of Defence a sem ngei, tu'n Communication and IT deputy minister Win Than.
Cihte kihel ci hi.

Tua banah Myanmar Economic Holding Limited leh Myanmar Economic Corporation in zong azuak si uh a, mimal ipsungah tampi guang uh ci hi.

Global Witness in a genna ah Kachin mipi in Kachin suang-eng pan kingah sum teng mah tawh, Kachin gam hong simsim hi ci in muangmawh uh ci in gen hi.

Guullu kito leh zong a tung ateng mah in liaktum ding uh ahihi.




2016 Sung Bang Piang Ding Hiam?

2016 sung pen Constitution 2-3 vei khawng kinial ding uh in hong bei lel ding. hi.
Khat Hluttaw ah party muutpu ten
Khat Kawl kumpi leh Mualmi teng
  • Hluttaw meeting pen kum khat 3 vei hi a, tua ah party makai teng hong kinial toktok ding uh hi.
  • Kumpi thak leh UNFC mualgam thautawi NCA sign teng kha 6 khatvei khawng, political dialoque cipong dingin hong kiho ding uh hi.  
2 vei tawh 2016 hong bei ding hi.  2-3 vei tawh bangmah piangzolo dinga 2016-20 sung 10 vei khawngbek kiho man dingin kikap zel, kiho zeel a hong om ding hi.
Federal Constitution pi taktak leh Democracy sit taktak pen 2020 kiteelpi khit teh, tangtung leh kizang khia zo pan ding ahihi.2010 a i gente dik lua kisa i genkholh sang zong zekai zaw lai hi. 2014 kum a Second Panglong Conference lap kei leng ci a buai teng, tu'n Panglong Nihna genloh  Ceasefire nangawn atamzaw in suaikai nailo lai uh hi.
Tua daan hi.


NCA Sign leh Signlo teng

October 15, 2015 ni in Myanmar USDP Government leh Myanmar Army in pawl 8 tawh Nationwide Ceasefire Agreement-NCA kici Union bup kikapkhawlna sign uh hi.

Myanmar lam panin President Thein Sein leh Myanmar Army Commander-in-Chief Senior General Min Aung Hlaing in sign ahihi.Zomi lak panin Chin National Front tangin Chin Supreme Council 2015 chairman Pu Nang Lian Thang in sign ahihi.

Tua tungtanga signlo pen:
  1. Kachin Independence Organisation
  2. Shan State Progressive Party
  3. Karenni National Progressive Party
  4. New Mon State Party
  5. United Wa State Party
  6. National Socialist Council of Nagaland ( Khaplang)
  7. Arakan Army
  8. Nation Democratic Alliance Army
  9. Myanmar National Democratic Alliance Army
  10. Ta-ang National Liberation Front
  11. Zomi Independence Army
  12. Wa National Army
  13. Lahu Democratic Union
  14. Arakan National Council
Tutunga NCA sign teng:
  1. Karen National Union
  2. Restoration Council of Shan State
  3. Chin National Front
  4. Democratic Karen Benevolent Army
  5. Karen Peace Council
  6. Pa-O National Liberation Organisation
  7. Arakan Liberation Party 
  8. All Burma Student Democratic Front
Hih kipawlna teng in kha 3 sung a political dialoque nei ding cih hi phot hi.

Sunday, October 18, 2015

ZCD leh WZC Policy Vai

ZCD leh WZC Policy kibatna 2 genpak ni.

Chin pen Zomi tawh khek ding vai

Chin pen Zomi tawh khek ding ciin Pu Chin Sian Thang in gen a, tua pen WZC in kithukim hi. WZC Policy zong tuamah hi.

Autonomous Vai

ZCD makai Pu Gin Kam Lian in Autonomous neih ding vai gen a tua pen WZC in kithukim hi.

Chin pen Zomi tawh khek ding ahihmanin, Zomi pen Tedim kampau teng bek huamsak cih pen hi theilo suak hi. Tuaban ah Chin pen Chin state bek a om hilo ahihmanin, Chin state pua zong huam cihna hipah hi.

Autonomous pen Zomi cih theih hong om nawnlo ding ahihmanin, Tedim Autonomous or Ciimnuai autonomous district/region cih ding ahihi.

Thukhupna 

Chin pen Zomi tawh khel ding, tua Zomi siksan a Zomi State bawl ding, Tua Zomi state in Chin state pualam zong huam ding cih pen WZC policy ahihi.

Tua Zomi State pi thak sungah Tedim or Ciimnuai Autonomous tawh ei paulet kullo teng kihuaikhawm ding cih pen WZC policy ahihi.

Tua ahihmanin gam leipek tung ah WZC Policy leh ZCD Policy tonkhawm thei ding ahihi.

ZCD Policy tawh kisai Pu Chin Sian Thang gen Chin pen Zomi tawh khek ding vai, Pu Gin Kam Lian gen Autonomous leh affairs minister vai tawh kisai WZC muh daan leh khiat daan tua ahihi.

Tua ahihmanin ZCD pupite thugen leh thumeilet a party leh mipi in a pom leh tua thu ah WZC leh ZCD muhdaan kibang ahihi.

Tuadaan ahih kei leh lah policy kibanglo cihna hi.


Zomi State


Chin State pen Zomi State ci a khek ding ahihi.

Tua Zomi State sungah Kalay District leh Tamu District zong a kihel ding ahihi.

Tua ban ah Cikha, Rih sub-town, Tongzang township leh Tedim township kihelin Tedim District bawl khiat ding ahihi.

Tua bek hilo in Forth White , Kaptel, Laitui leh Tuithang te sub-town a lamto a sub-town thak behlap dinh ahihi.

Simlam ah Mutupi, Rezua leh Paletwa gawm khawm a District thak bawl ding ahihi.
Zomi State thak ah:

  • Tedim District aka Ciimnuai District
  • Falam District aka Laizo District
  • Haka District aka Lai District
  • Mindat District aka Cho District
  • Matupi District
  • Kalay District aka Kalay Valley District
  • Tamu District aka Kabaw Valley District


Sunday, June 23, 2013

Nickelpedia


( Hih thului pen International Nickel Study Group site pan kiletkhia hi in, London Metal Exchange a June 21, 2013 ni Nickel man leh kikhol zah tawh ki update ahihi. Zomi Nickel Movement i kalsuanna ah adiak in tangpi tangtate theih dinga ki hanciam ahihi.)


Nickel i cih bang taktak   hiam?

Nickel i cih pen sik ngo pak delhdelh nam khat hi in, 1751 kum a kimukhia ahihi. Scientist te'n (Symbol Ni, atomic weight 58.71, atomic number 28) ci in ciamteh uh hi. 

Nickel pen 1453 Degree Celcious asat ciangin, kihuan tui zo pan a mipi vanzat, setvan, vanleng, tuileng a kipan, leitung van bawlna tuamtuam 300,000 ah kizang ahihi. Tuabek thamlo in sumtang bawlna ah zong kinak zat mahmah hi. US dollar Cent 5 tang pen bang Nickel ci in ki minvawh hi. Nickel pen amah guak (Pure metal) in a kizat theih mah bangin, siknam tuamtuam tawh zong kihel (alloy) thei ci hi.

Leitunga Nickel piang zah i 65% pen kahpasik bawlna ah kizang a, 20% pen sikvan dang tuamtuam tawh kihelhkhawm hi. Super Alloys kici khapi tung kahna, galvanleng hoih mahmah te bawlna leh galvan kiselsim tech sang mahmahte bawlna ah zong ki nak zat mahmah ahihi.

Leitung ah gam 20 bek ah Nickel piangin, Nickel huan thei gam 25 bek om ci hi.

Tua bek hilo in leitungbup ah kum khat ciang Nickel Ton Awn 1 ( One Million) khong bek piangkhia a, siknam tawm mahmah khat ahihi.  Kum khat in Copper Awn 10, Steel Awn 800 piang tawh teh in, Nickel pen van hamsa mahmah khat ahihi.


Nickel bangzah om lai hiam?

Leitungbup a Nickel om lai teng pen tu zawh kum 100 khom ding bek om lai  hi.Tuipisual ah tampi om napi tuate tawhkhiat zatkhiat theih nang pen, technology hamsa mahmah lai ahihi. Leitangtung a Nickel deposit om zah i 1/3 bek sumsuahkhop ( minable at a profit) tak bek in, adangte pen sumbul tampi beilawh  zah dong dingin phalo ahihi.


Nickel kisam  bang zah?

Abeisa kum 10 sung a ki en kik ciangin, leitung gamte sumbawllam ah hong khangto uh tawh kituak in, Nickel kisapna zong hong khang mahmah ahihi.
  • 2001 kumin Nickel Ton Awn 1.104
  • 2011 kum ciangin   Ton Awn  1.572 ah khangto hi.
 Ahuampi en leng kum khat 4% kiim ta bang , Nickel kisam zah khang semsem cih ki mu thei hi. 2007-9 kikal leitung sumbawl paibawl kiatgawp sungteng in, Nickel kizatna zong kiam pian a, 2010 khit leitung sumbawlnalam hong hoih kik tawh kituak in, Nickel zatna zong khang kik hathat ahihi.


Asia in leitung Nickel piang zah i 65% zang uh a, China bekbek in leitung Nickel piang zah i 44 % zang ta hi. Tuma kum 10 lai in China in leitung Nickel piang zah i 8% bek kisam a, tu'n 44% ah kah  hi.


Kum khat in Nickel bang zah kito khia hiam?

Atangpi  in 2011 kum leitung gam tuamtuamte Nickel toh khiat zah anuai a bang ahihi.
  1. China in kum khat in Nickel Ton 250,000   kiim tokhia in, avek in a gamsung mah vuah zang gai  hi.
  2. Brazil gam a Barro Alto leh  Onça Puma Project 2 panin kum khat Ton 100,000.
  3. Africa a Madagascar tuikulhgam a Ambatovy project panin kum 60,000
  4. New Caledonia, Vale’s Goro project pen tohkhuan kipia khin in, kipan nailo cih kiza hi.
  5. Taguang Taung leh Zogam Gullu Mual zong kipanpan ta cih kiza hi.
  6. Tua leh mun dangdangteng kigawm awn ahihi.
Leitung Nickel kisam zah tam semsem ahihmanin, Nickel piangna mun leh gam peuhmah , gam tuamtuam te lunglut mahmah uh a, kituh ngeingai uh ahihi.


Tua tawh kituak in Zogam a Gullu Mual Nickel Nickel Deposit leh Sagaing Division a Tagaung Taung Nickel Deposit zong, China in Myanmarian te golhguuk pia in, gamdangte tuhma in leikhol ahihi.

 Zogam Gullu Mual tawh kisai Kawl Geological Survey and Minerals Exploration Department, Ministry of Mines leh China North Mining Investment Company Limitted te June 6, 2012 ni a kithukimna thu, Myanmar News Agency thuthang siksan in,  MRTV3 site ah anuai bangin kigelh hi.

NAY PYI TAW, 7 June — Geological Survey and Minerals Exploration Department of the Ministry of Mines and North Mining Investment Company Limited signed an agreement to assess the possibility for nickel deposit in Mwetaung in Tiddim Township of western Myanmar Chin State, here yesterday.
The director-general of the GSMED and Mr Li Li, chairman of the North Mining Investment Company Limited, signed the agreement and exchanged notes in the presence of Union Minister for Mines U Thein Htaik, Joint-Secretary of Myanmar Investment Commission Deputy Minister for Rail Transportation Thura U Thaung Lwin and senior officials concerned. — MNA


Nickel man leh kikhol bang zah?

Abeisa kum 40 en kik leng Nickel man pen kiamvat khangvat zel cih kimu thei hi. Anuai a chart enleng 1991-2011 kikal kum 20 sunga London Metal Exchange-LME a Nickel man leh kikhol  paidaan kimu thei hi.

1980 kumto tengin Nickel man tam mahmah a, 1990 kumto (1990s)  Soviet Bloc kici communist gam teng, hong kiamgawp sung uh a Nickel neihsa teng  zuakkhia gawp uh ahihmanin kiam suk hi.

2003 kum tan pen Nickel ton khat ciangin USD 10,000 nuaisiah bek kikhong hi.

Tua zawh kum 2 ahi 2005 kum ciangin Nickel man pen 10,000 pan 14,000 ah kikhawhto in, 2007 May kha ciangin $52,179 tak manto liang hi. 2008 kum ciangin leitung silbawlna hong kia vat ahihmanin, December kha ciangin $9,678 ah kiasuk hi.

2009 kumthak ciang Nickel man damdam in hong khang kik a, 2010  sungin $24,103 man hi. 2011 tan khang toto in March kha ciang $26,015 tung hi.

Tua panin them hong kiamkik in 2011 December kha sungin $18,144. ah kia kik pian hi. 2012 January kha in $19,815 ah them khang kik hi.

Abaih dingin en kik leng:

  1. 2003 kumin ton khat      10,000
  2. 2005                             14,000
  3. 2007                             52,179
  4. 2010                             24,105
  5. 2011                             18,144
  6. 2012                             19,815


 LME Nickel kikhol ( Stocks) ciamtehna ah, kum khat in atangpi in Nickel siang Ton 20,000-150,000 bek aval kikhol cih kimu thei hi.




June 21, 2013 ni London Metal Exchange site ah Nickel Ton khat ciangin USD 13775 man ci in kigelh hi.
Anuai a chart pen tua ni Leitung Nickel man leh kikhol zah dinmun ahihi.

LME Official Prices, US$ per tonne

ContractPrice
Cash Buyer13775.00
Cash Seller & Settlement13780.00
3-months Buyer13830.00
3-months Seller13835.00
Dec 1 Buyer14100.00
Dec 1 Seller14200.00
Dec 2 Buyer14335.00
Dec 2 Seller14435.00
Dec 3 Buyer14515.00
Dec 3 Seller14615.00


LME Official Opening stocks in tonnes

StocksAmount
Opening Stock185412
Live Warrants158478
Cancelled Warrants26934

Wednesday, May 15, 2013

China’s Exploitation of Natural Resources

By
Marinemos

China has a long history of exploitation of natural resources around the world.  With the amount of their possessions adding up and and their huge financial growth over the years, you would think that they would be more courteous but by exploitation of the world’s natural resources, they gain more and grow larger.
With the Amazonian forest cleared in Ecuador, mountains demolished in Peru, and the conversion of the Cerrado savannah into soyfields in Brazil, China seems to benefit due to their demand for commodities.  Recent development of oil fields in Venezuela are thought to also contribute to China’s wealth.    The bad thing is, China has become the main lender to these regions which doesn’t give them a lot of choice.
Not only has Latin America been exploited but China has recently started mining Gullu ( Mwe Taung) nickel deposits in Zogam which has strongly been condemned by the Zomi tribes and government.  The World Zomi Congress continues to fight China and their exploitation of the Zomi people.  Without anything being done, China is likely to destroy more areas of the world for natural resources.  This has been a huge problem for many decades and something must be done.

Friday, May 10, 2013

Myanmar Sale Letter: A Brief Introduction of Mwetaung Nickel Deposit



Location

Chin State, Tedim Township Lat 23° 25' N, Long 94° 01' E. 



Accessibility

380 Km northwest of Mandalay, connected by all weathered road from Kalemyo. Air service is available to Kalemyo from Yangon as well as from Mandalay. 



Background History

Exploration done by Department of Geological Survey & Mineral Exploration ( DGSE ) in 1964 – 65. 



Geology 

Silicate nickel ores ( garnierite ) were found as weathered product above ultrabasic rocks in many places in the belt of ultrabasic rocks at the eastern edge of the Indo-Burman Ranges. 



Ore Deposit 

Mwetaung nickel deposit is a nickeliferrous laterite ore deposit. It is formed by uneroded remnants of hard, weakly serpentinized peridotite. Chemical analysis of Mwetaung nickel ore is as follows: 

Ni -1.21 % CaO -0.77 % Cu -29.99 ppm
Fe -3.70 % MgO -26.76 % Pb -26.67 ppm
SiO2 -46.42 % Al2O3 -0.16 % Co -150.00 ppm

Ore Reserve 

Six ore bodies were found within (10) Km in Mwetaung area. Among these ore bodies the ore body No (4) and No (6) are the most significant ones. In ore body No (4), probable ore reserves is approximately (30) million tons with average nickel content of 1.19 %, where as in ore body No (6) potential ore reserves is (80) million tons with average nickel content of 1 %. 



Power Supply 

Mwetaung nickel deposit is located about (40) Km from the Kalewa Coal Mine and most of the coal produced could be utilized not only as material for reduction and combustion but also as energy source for nickel smelting. 


Investment Opportunity
This project can be implemented on a joint venture basis with equity participation or production sharing basis. 


Contact Address
No. (3) Mining Enterprise
No. 90, Kanbe Road, Yankin P.O, Yangon
Union of Myanmar.
Fax : +095-1-56224
Telex : 215 11 MCTWOBM

Monday, January 14, 2013

Zomi launched Nickel Movement



An activist of Gullu ( Mwetaung)  Nickel Project reported yesterday, a movement to protest the project has  starting along the project affected area.

'On January 12, a group of organisers made up with Zomi activists, Zomi students, Burmese Buddhist monks, 88 Generation Students Group,  Upper Chinwin Youth and journalists started traveling to the 6 affected villages of  the project and launch public awareness campaign.' said Mr. Lian Tuang of Kalaymyo locality and a leader of the movement reported.

The protester said they wanted the complete shutdown of the project in Tedim township, Chin State and near Kalaymyo township of Sagaing Division, Zogam.

The report also said a public meeting was held at Singgial  Zomi village,  40 activists from Kalaymyo and over 200 villagers from Singgial, Simzang, Sialthaw Zang, Nan Kyin Saung, Taya and Angone Kyaukchat had attended. According to the report,  the public meeting unanimously resolved  to start the movement, untill the demand are fullfiled by Myanmar Colonial Regime.

The resolutions of Guullu Mwetaung Nickel  Movement are:
  1. Mining of Gullu Nickel Deposit should be totally suspend immediately..
  2. If the mining has to be continues , the mining company must  follow  international law and standards.
  3. If the above 2 steps are denied by the concern government and mining company, the group will take  necessary mean and  measure to stop the project..

The report also said the following steps will be conduct before they start full scale protest..
  • The organisers will conduct public opinion survey and send their findings to Gullu and Kalay  valley Wacth Group-GKWG before January 20, 2013.
  • The GKWG will collect facts from every nook and corner,   then prepare a complete draft resolution after consulting legal experts and scholars.
  • The tentative resolution will be send village to village, and take suggestions and approval from Zomi and general public.
  • After all the necessary steps are taken by organisers, the group will endorse the resolution to Myanmar Government, Parliament, Chin State Assembly, Sagaing Division Assembly and the concern mining companies.

Mr. Lian Tuang also said that the team will continues to more villages of the effected area and organise  Zomi and local people.

The Zijin Mining Company website of China states that Gullu Mwe Taung Nickel Project is a large-scale lateritic nickel deposits with Measured and Indicated Resources 36.14 million tons of ore (N> 1.0%) at the average grade of 1. 483%. And China ENFI Engineering Co., Ltd has the feasibility study report of the project.

Gullu Mwe Taung Nickel Deposit is  in Tedim ( Tiddim) Township, Chin State of Zomi indigenous people inhabited land of Asia.








Follow Blog on Facebook

Wal-Mart.com USA, LLC